Hur tänkte de nu?
Återigen en promenadbetraktelse. Inte så konstigt kanske, det är under mina promenader jag rensar huvudet på all skit och tar in nya tankar. Och då är jag extra uppmärksam på vad som händer omkring mig. De senaste månaderna har Stockholm beskurits och krattats inför vintern. I små trädgårdar och stora parker.
Längs en gångstig strax under Essingeleden ser jag ett träd som beskurits ordentligt. Det är ett kraftigt träd som jag inte tänker artbestämma, av den enkla anledningen att jag inte kan det. Men stort är det. Det är inte så mycket beskuret inför vintern som för att undvika trädgrenar som sticker ut på vägen. Inget konstigt med det om det inte vore för sättet de sågat av grenarna. Grenstumparna som är kvar pekar rakt upp och är spetsiga. Och här nånstans börjar mina tankar spinna iväg. Någon får sladd på bilen i hög fart, bilen voltar och flyger av vägen och landar... ja, rakt på dödsfällan. Det förstår väl vem som helst!
