Jag intervjuar mig
Jag tänkte ta tillfället i akt att intervjua mig själv. Jag väljer att ställa en enda öppen fråga. Så, hur går det nu då med utmattningssyndromeriet?
Tackar som frågar. Det går framåt. Orken börjar sakta men säkert komma tillbaka även om den vissa dagar tycks lysa med sin frånvaro. Jag har mindre ångest än tidigare vilket är en stor befrielse. Jag klarar till exempel av att åka tunnelbana och buss utan att tro att jag ska dö. Och det underlättar onekligen vardagen en smula. Jag hämtar barnet från förskolan dagligen och jag orkar vara hemma med henne en dag om hon behöver vara ledig. Jag arbetstränar och även det går bra, även om det tar mycket energi. Enligt läkaren är jag ett skolboksexempel så allt är i sin ordning.
Kommer du att fortsätta på ditt gamla jobb? (Här har jag som du märker ändrat taktik och bestämmer mig för att ställa fler frågor)
Ja, tills vidare. Jobbet i sig var långt ifrån den enda anledningen till att jag hamnade i ett utmattningssyndrom utan det var många bidragande orsaker. Hade jobbet varit boven i dramat hade jag nog funderat på att bryta helt. Men jag trivs på mitt jobb och med mina kollegor. Så jag blir kvar ett tag till. Men det är klart att jag ibland funderar på vad jag skulle kunna tänka mig att göra istället.
Och vad skulle du kunna tänka dig att göra då?
Ja, det är väl det jag inte riktigt vet. Det finns mycket jag gillar, men inget som jag brinner för. Jag tycker förvisso inte att man behöver arbeta med det man brinner för. Förhoppningsvis har man en fritid också där man kan ägna sig åt sånt. Nåt som bidrar med tillräckligt med pengar till hushållet utan att jag ska behöva slita skiten ur mig. Det skulle jag vilja jobba med. Gärna ett jobb med relativt fria arbetstider. Kunna jobba på kvällar och helger om jag så önskar. Kunna arbeta hemifrån delar av tiden. Men med vad?!
Vad tänker du göra härnäst i livet?
Jag tänker fortsätta ta det lugnt. Försöka hålla mig själv från att starta upp en massa olika projekt. Jag skulle vilja börja med yoga, gå en fotokurs och kanske nån kurs i webdesign, ta upp sjungandet, resa... Det kliar i fingrarna! Men just nu räcker det med att gå till jobbet, äta, ta hand om barnet och sova. Ja och att träffa nån vän nu och då. Resten av livet ligger på is tills det finns mer energi att ta av. Så det blir inte så mycket mer spännande än så.
Tack då.
Tack själv.
