Klonk klonk klonk

I två hela nätter har vi lyssnat till ljudet av metall som slår mot metall. Gång på gång på gång. Allt efter hur vinden blåser. Och det har blåst en hel del de senaste två nätterna. Det är de halvmonterade balkongerna som låter. Själva balkongräcket består av en vågig stålhistoria och dessa har slagit mot ett stag som är fäst i husväggen.

Jag trodde att jag skulle förlora vettet inatt. Trots öronproppar tog det mig närmare en och en halv timme att somna. Och när jag väl somnat vaknade jag till ur min sömn av ljudet. När vinden mojnat lite kom dottern in till oss i sin feberyra och började väderkvarna sig genom vår säng resten av natten. Jag var ett vrak när jag kom till jobbet idag. Och en dag som denna var det onekligen skönt att jag arbetstränar (istället för att arbeta) och således inte behövde ha något eget ansvar för patienter. För det hade nog inte gått särdeles bra idag. Huvva!

När jag kom hem från jobbet idag såg jag hur dessa balkongräcken av stål hade plockats bort i  väntan på den riktiga monteringen. Nu längtar jag till sängen och undrar hur tidigt man får göra natt egentligen. Dottern har nämligen inte somnat än.



Åbäket före borttagning av räcket.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0