Ibland är jag faktiskt seriös

Jag har varit förälder tillräckligt länge för att veta att rutiner är till för att ändras. Men jag måste ändå säga att våra nattningar åter är riktigt trevliga. I somras, när jag blev sjuk, föll en del av våra rutiner här hemma. Dottern visade tydligt att hon påverkades av att jag mådde dåligt. Hon fick otroliga vredesutbrott och ville inte för något i världen somna i sin säng. Så vi lät henne helt enkelt somna i soffan medan jag och min man tittade på någon barnvänlig serie. Hon var nöjd med det arrangemanget och kvällarna var förvisso lugna, men långa.

Vredesutbrotten blev alltmer sällsynta under hösten. Jag började må bättre vilket gjorde henne lugnare. Men sövandet i soffan fortsatte. Vi gjorde några halvhjärtade försök att lägga oss med henne på hennes rum. Gjorde mysigt och låg och läste. Men det slutade alltid med att hon skrikandes sprang iväg till soffan och la sig i "sitt" hörn.

I julas bestämde vi oss för att det var dags att ta tag i det hela. Både jag, maken och dottern började bli trötta av att somna sent och behöva vakna tidigt. Så vi minskade dagsvilan och började stänga av TV'n på kvällarna. Inte utan protester, men det gick. Vi började läsa böcker i soffan och hon fick somna där.

Så, förra veckan i norrland passade jag på att läsa för dottern i sängen där hon skulle sova. Precis som kusinerna gjorde. Och som ett svar på mina böner till valfri högre makt somnade hon snabbt och smärtfritt. Så har det vart sedan dess. Ja jag vet att det inte ens gått en vecka men so far so good. Vi har åter en fungerande nattningsrutin här i huset och ingen är gladare än jag!