Underbara ensamhet!
Inte för att jag önskar att jag bodde själv, men de kvällar min man jobbar sent (eller gör något annat som innebär att han inte är hemma) och dottern somnat är helt klart mycket trevliga kvällar. Jag är envåldshärskare över fjärrkontrollen, datorn och badrummet. Det är tyst, bortsett från grannens trancemaraton.
Så, vad gör jag? Man skulle kunna tro att jag sitter med tända ljus och en kopp te (eller varför inte ett glas vin?) och njuter av tystnaden. Kanske läser en bok om mindfulness och gör avslappningsövningar. Men det vore inte riktigt sant. Nej, jag tittar på Familjen Annorlunda och känner hur jag blir allt mer stressad. Jag tycker att mitt egna barn räcker alldeles utmärkt för stunden. Bara tanken på ytterligare NIO är lite mer än jag klarar av just nu. Så jag sitter och tittar och blir irriterad för att jag inte byter kanal och tittar på nåt vettigare. Härliga ensamkväll!
